En vanlig blogg

Jag har aldrig förstått det där med att supa skallen i bitar. Visst, det har väl hänt men jag tror att jag lätt kan räkna dessa gånger på mina händer, eller till och med EN hand. Den här hemska känslan när man ställer sig upp och man tror att man har ben men det har man inte. Och inte kan man säga att man inte har ben heller utan det blir nåt sludder som man försöker få rätsida på medan man hasar iväg mot badrummet. Eller när man har passerat till och med det stadiet och dagen efter har en HELT annan bild av kvällen än den man får berättad för sig:

-"Va, jag badade väl aldrig i fontänen. Hade ju ingen baddräkt....jasså, naken.....", eller

-"Kommer du ihåg den där fulla killen/tjejen som totalt gjorde bort sig när han/hon skulle pinka i akvariet......va, jasså, hur kom jag på den idén då?"

Jag tror att de flesta kan känna igen sig.Iallafall alla som någongång har varit unga. Man kan le vid tanken men det är egentligen inte ett dugg jäkla roligt. Det är tragiskt ta mig tusan. Och vad har det här att göra med nåt alls? Jo, det är Valborg och vi har 4 tonåringar hemma! Lika läskigt varje gång.

Jag vet att det hör ungdomen till att testa och jag har inga som helst illusioner om att just våra barn är änglar. Det är egentligen inte det jag är rädd för - att de ska bli apraka. Min stora skräck är att de skall träffa några som spelar i en helt annan division och som inte nöjer sig med att bada i fontäner och prova att pinka i akvarier. Det händer så mycket konstigt i dagens samhälle. Ungdomar har knivar, kombinerar alkhol och droger och saknar all respekt för den faktiskt ganska ömtåliga människokroppen. Det är grov grov grov misshandel, våldtäkter och det bara sköljer över oss i en aldrig sinande våg.

Det lär ju inte vara lugnare på Valborg om ni förstår vad jag menar! Alltså innebär det här att här hemma händer det inte ett smack på Valborg. Idag, eller snarare ikväll är vi spik nyktra ifall ifall det skulle vara så att vi behövs någonstans. Ja, jag är ju nykter på dagen också såklart men det brukar ju vara på kvällen man äter valborgsmiddag osv. Ja, ni fattar.

Håll ungarna hemma då, kan man tycka, men jag tycker också att någonstans måste vi visa att vi tror att de kan ta nån sorts ansvar (fast fan vet mellan varven. Det är ju inte så att de bevisar det hela tiden direkt...). Jag hoppas bara att det stannar vid ett normalt partajjande och att de får vara ifred och att ingen blir knivskuren, våldtagen, lämnad ensam för en simtur, drogad, åker med någon som tror att dekan köra, smäller smällare i handen, balanserar på broräcken, överkörda av tåget osv.

Hönsig? Orolig? Jobbig? You bet...det är min uppgift och jag fyller den till 110%! Kan hända ser jag lugn ut men jag är allt annat. Tids nog - när ungarna fyller typ...ja, vad ska vi ta....35....DÅ kommer jag nog att tagga ner och kanske ta mig ett glas vin på Valborg. Tills dess är det fanta som gäller och kanske en god middag med bilnyckeln och telefonen nära tillhands.

Trevlig Valborg på er! Eller nåt.....