Vem fan ringer mig klockan nu???

Det här filtret är verkligen effektivt - jag missar viktiga saker. Eller så här - jag trodde att jag visste precis men hade fel. I normala fall följer vi i familjen då följande regler:

1. Mie har alltid rätt
2. OM Mie, mot förmodan, skulle ha fel gäller regel 1

Den gick inte att använda imorse för det var ingen i familjen utom jag som var inblandad. I min värld hade vi dagismöte klockan 9.00. Det brukar vara klockan 9.00 tidigast i och med att jag har fullt sjå att hinna till klockan 9.00. Det händer att det är möte klockan 10.00 - det passar bättre. Men 8.30....njä, någon annan måste ha varit inblandad i den tidssättningen. Hur som haver var det precis det som hände. Jag kutade runt här som en idiot och var nog på G att hinna till 9.00. Då ringer telefonen och dagis säger att det alltså var möte klockan 8.30.

När jag var som värst stressad, kring just 8.30, för att hinna. DÅ ringde telefonen också.

-"Vem fan ringer mig klockan nu?" väste jag rakt ut i luften.

Pinkan, som var hemma,  svarade snällt. Sedan sa han att det var någon "Eva tror jag". "Jag minns inte", sa han (minns inte??? Du lade ju just på???). "Du kunde ringa henne snart sa hon". Stor chans att jag ringer nu mitt i stresshelvetet tänkte jag då. Och vem är Eva förresten??? Hade jag svarat själv hade jag fått veta att dagis redan satt i möte och att jag höll på att missa det. Nu visste jag alltså inte det och fortsatte min stressresa.

Precis innan jag skulle gå - Neo satt i rullen och skulle få regnskydd - då ringde det igen. Den här gången svarade JAG. Då fick jag informationen av en tålmodig Lena, INTE Eva, om att de var klara med mötet och allt hade gått bra. Sedan undrade hon snällt om det var något JAG undrade....Jo, det kan man väl säga...typ: Hur gick det? Men de hade klarat sig utmärkt utan mig så det hade gått bra. Skönt med självgående personal - jag behöver alltså inte vara med på mina egna möten. Det är så bra med personal från HAB center - de vet precis vad som behövs och rattar lätt ett möte utan oss - toppen!

Och jodå, det verkade som att det blev bra - iallafall av det jag hörde från dagis. Jag måste få tag i HAB tjejen också. Själv är jag fortfarande kvar i stresspiralen - måste hitta ett sätt att ta mig ur den nu när jag inte behöver.

Nu tror jag att jag fick hjälp med det av Mika - hon har fixat en nyponrosblöja igen....såklart....vi skulle ju iväg! Tack tack, Mikisen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0