1 år, 5 månader, 20 dagar, 16 timmar och 8 minuter...
En liten liten hand i min. En snörvlig näsa och en varm kropp. Den lilla handen försvinner flyktigt iväg för att torka den lilla näsan. En omedveten handling. Sedan kommer handen tillbaka. Sticks letande in i min. Söker efter trygghet och tröst mitt i allt snörvel. Jag håller försiktigt. Hela handen och lite till ryms i min.
Den lilla varma kroppen snor runt. Vet inte riktigt bästa ställning på kudden bredvid min. Rätt vad det är har jag en liten fot i pannan. Bara en kort liten stund. Nytt byte av ställning. Jag hinner tänka tanken ”propeller” innan den lilla varma kroppen kommer krypandes tätt intill min. Tillsist lägger hon sig till ro. Med huvudet nedåt och fötterna uppåt. Så som hon en gång tryggt vilade inne i min kropp. Så somnar hon, snörvlandes, tätt tryckt intill mamma.
Även jag kände trygghet. Min lilla "bäbis"...1 år, 5 månader, 20 dagar, 16 timmar och 8 minuter - och förkyld.
vackert skrivit!
Mmmm, mina bebisaar får inte längre plats i mitt knä eller i min bädd men mina bebisar kommer de ändå alltid att vara.
