Då och då, inte alltid. Inte nu...

Hade glömt hur det var att vara helt ifred! Jag menar HELT ifred...bara jag. För mig är det en ynnest att inte behöva göra någonting, att få lystna till total tystnad. För andra kan det vara ett straff, men jag uppskattar det ibland. Då och då, inte alltid.                                                                                                         Dagen idag har jag spenderat med Kim i stan. Riktigt mysigt att få ha honom bara för mig själv en dag. Min "lilla" 18-åring. Den andre "lille" sonen hade annat för sig. Vi får ta en annan dag, han o jag.                                                                                                     Småttingarna är hemma med sin pappa. Total tystnad när jag sitter här i soffan som inte är i mitt hem. Ljuvliga, förbannade tystnad...då och då, inte alltid. Inte nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0