Man kan inte tro att jag vuxit ut de här böckerna!

Ridningen har börjat. Det har blivit riktigt avancerat kan jag tala om. Sist körde vi lite cirkuskonster - ofrivilliga kanske jag måste tillägga...

Bommar hade lagts ut för hästarna att kliva över. För att få dem att lyfta lite mer på benen lades de sista två bommarna istället som ett minihinder, likt ett litet kryss. Saken är bara den att det inte bara är hindret som är i ministorlek. Även hästarna är i ministorlek - vilket innebar att när Kelly (Neos häst) väl fick upp ångan och blev lite sugen på bus så hoppade hon över krysset. Skutt. Det gjorde inte Neo!



Den här bilden visar ett cirka 10 gånger högre hinder, men ändå.
 
I sista sekunden fick jag tag i ett ben innan ungen slog huvudet i backen. Tillsammans bildade vi en liten hög på golvet. Allt gick bra. Neo bara apgarvade hela tiden. Fattar ingenting. Han är rädd för saker ingen annan är rädd för men att ramla av en häst - det är peanuts! Till och med roligt!

En annan sak jag har introducerat här hemma är dataspel. Josefin i Sagolandet. Var lite orolig för hur han skulle fixa det här med när man måste använda två händer, men jag borde ha lärt mig. Klart som snus att han fixar det. Aktiviteter där man måste hålla ned en knapp med ett finger på ena handen och flytta musen med den andra fixar han hur enkelt som helst - med EN hand! På min dator finns nämligen en musplatta. Som den enklaste sak i världen rattar han runt alla prylar med en hand där andra behöver två. Sjukt imponerad måste jag säga.





En annan bra sak med spelet är att man måste trycka på bokstäver för att hämta svampar och annat kul. Snart kan ungen hela alfabetet.

Om någon, av någon outgrundlig anledning, har sina funderingar på om han minns saker, eller om hans tankestruktur är klar så är svaret: JA, han minns ohyggligt bra. Bättre än dig och mig - och hans tankestruktur behöver inte en levande själ oroa sig för. Den är finfin. Finare än finfin faktiskt.

Dessutom har han humor i oanade mängder. Kvällen avslutades toa där den dagliga boken skulle avklaras. Valet idag blev Max Potta och Max Nalle. Vi svänger till händelserna lite och medan han låg och skrattade ögonen av sig säger han:

-"Man kan inte tro att jag vuxit ur de här böckerna....!"




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0