En vanlig blogg

-"Jag är stolt över att jag kan ta mig fram".

Han ombads berätta kring lappen och vad han menade.

-"Jag kan inte gå, eller hur. Men jag kan ta mig fram, och det är jag stolt över. Jag vill ha den känslan, så att jag inte är den där fåniga figuren de ser på skolgården..."

Jag måste ha gjort nåt helt himmelskt för att ha fått den här ungen. Han är helt otrolig när det kommer till att sätta ord på allt det svåra. Det tunga som vi släpar omkring på vareviga dag. Ynka sju, snart åtta, år gammal slår han stora delar av befolkningen med hästlängder. Och det enda jag kan göra är att känna en obegränsad stolthet...och gråta välbekanta tårar över att han alls ska behöva tänka så.

Och Neo, du är inte ens tillnärmelsevis en fånig figur! Du är min hjälte. Utan dig vore jag ingenting. Ingenting alls!

Du gör MIG stolt!