Jag tror jag smäller av....
Varför? Jo, min vanliga blogg ligger som dagens blogg hos bloggtipsarna! Jag visste inte ens om att de fanns förns jag hörde av dem här på bloggen - och jag är så STOLT!!!!
Adressen till där vi syns är http://www.bloggtipsarna.blogg.se/ . Vår lilla Neo är såklart huvudperson och det värmer så i mammahjärtat att någon har sett honom...så här skriver de i sin text:
"Den som gett henne ett nytt perspektiv på livet är hennes son Neo, en charmig kille med bus i blick som dessutom har ett livslångt funktionshinder. I bloggen samsas glädje och sorg sida vid sida. Det är lätt att föreställa sig den vanmakt hon kände då lilla Neo (som varken kan stå eller gå) sade "Mamma, jag behöver nya ben tror jag". Lika påtagligt som den sorgen - lika starkt lever man sig som läsare in i den glädje som Neo och resten av hans familj kände då Neo häromdagen för första gången kunde "hoppa" i vattenpölar. Helt själv med hjälp av sin Wall-E. Stor är lyckan att få uppleva världen på egna hjul!"
Jag tror jag smäller av - av stolthet!!!
Jag sa ju det! Du är bäst, skriv en bok!
Blir alldeles tårögd när jag ser Neo o grabbarna. Vad stora de e nu!
Pussipuss
Hej min Fluga - ja, visst är de stora! Var tog tiden vägen? Dessvärre innebär det en annan sak också, förutom att de är stora menar jag - och det är att vi är lika mycket äldre!Hmmmpfff...
Så välförtjänt hördu!
Ska svara på ditt mail ikväll :) Tar mig tid. Kram
Svar till Towe - tackar tackar. För mig är det här så nytt så att någon sett oss är ju helt sanslöst roligt. Det kan jag leva på läääänge!Ett permanent leende har satt sig mitt i ansiktet! Ni är ju mer vana vid rampljus.
men åå roligt för dig. Du är såååå värd de:D
Kära Mie!
Van vid rampljus eller ej...
Har varit på landet några dagar och därmed utan dator.
Gissa vad det första jag var tvungen att göra
när jag kommit hem?
Jo,jag tror någon gissat rätt redan...läsa din blogg såklart!Fruktansvärt beroendeframkallande!!!
Du har helt klart fått en gåva utöver det normala att förmedla känslor och tankar!
Sug nu i dig allt beröm och fortsätt att förgylla vår vardag!!!
kram Tina!
Svar till alla - jag brukar inte rodna så himla ofta, men nu gör jag det. Är ni så här snälla måste jag lära mig hur man tar en komplimang! Jag kan ju inte bli tomat varje gång, eller fälla en tår! Då undrar ju folk vad de sa som gjorde mig ledens - men jag är inte ett DUGG ledsen - jag är GLAD! Tackar allihopa!
Tina - jag tror att jag också är beroende, fast av att vara på "andra sidan" bloggen då! Jag är väl halvkul på kvällarna för resten av familjen...men vad tiden lider så kanske jag kommer på en sorts tidsram när jag skall göra vad. Nu är jag konstant "bloggförvirrad". Kul men snurrigt! =)) Puss puss. Krama familjen!
förstår att du är stolt!
jättebra blogg! mysigt att få följa med i er vardag med allt som hör till!
du ska vara väldigt stolt!
PS. Jag är också 1m 61.5 cm! och jodå, dendär halva cm ÄR väldigt viktig! (speciellt när man har en sambo som är närmare 2 m!)
En kram från mig som lyckosamt fick ditt "felaktigt" adresserade mail i påskas!
Jag är så glad att du är igång, stort Grattis till utmärkelsen! (vad var det jag sa!)/ carina
Mie! Jag är inte ett DUGG förvånad! Stort grattis och kom ihåg att du och det du skriver om din familj berör många hjärtan (och även hjärnor då du även har gåvan att ge folk en tankeställare nu och då med dina funderingar). Jag brukar inte krama människor jag inte känner men du...en STOR KRAM!!!
