Lite vilja kan försätta berg!

I vårt område har vi lekplatser med sandlådor och gungor, precis som de flesta andra bostadsområden. Och precis som på de flesta andra ställen är dessa lekplatser allt annat än handikappanpassade. Men det struntar vi i. Vi släpar omkring och försöker så gott vi kan. Måste ju gå ut i solen liksom.

I en av lekplatserna finns det en räckställning. Neo har alltid velat testa, och jag har alltid dragit mig från att göra det. Vanligtvis testar jag allting utifrån min livsdevis att "ingenting är omöjligt - det omöjliga tar bara lite längre tid", men i det här fallet har jag inte velat att han skall ramla och slå ihjäl sig och därför har jag låtit bli.

Jag kan ju inte gärna hänga upp ungen i knävecken. Dels kan han inte böja benen så mycket och dels gör det ganska ont när han drattar i backen med näsan före. Men i helgen gav han sig INTE. Han skulle bara hänga i räcket. Nåja, ok. I mitt stilla sinne tänkte jag att det här kommer att bli värsta påfrestningen för de små muskelsvaga armarna, som dessutom inte går att räta ut helt - men fine....här skall hängas i räck! Om jag så skall hålla honom svävandes i luften.

Vi trocklade dit händerna. Högerhanden var inga problem. Vänsterhanden var lite värre. Den kan han liksom inte greppa ordentligt med eller styra med viljan. Efter lite mickel fick vi dit den iallafall, fast att den inte riktigt ville. Ett litet problem som har en positiv sida också - när han väl fått grepp med den kan han inte släppa! Just den grejen visade sig passa finfint när man skall hänga räck i svaga, lite krokiga armar.

-"Släpp mig mamma, jag vill hänga själv"

Med andan i halsen släppte jag och väntade mig att han skulle falla rakt ned i gruset. Så fel jag hade! Han hängde där av bara farten och kunde inte annat. Med ett stort leende började han dessutom att dra sig så smått uppåt i räcket. Värsta träningen! De oböjliga armarna har aldrig fått bättre stretching, och de små ogreppvänliga händerna höll i för glatta livet. Jag borde ha vetat bättre. Säger han att han kan så kan han. Vi har ju för tusan åkt skidor, så vad är väl ett litet räck?!

Som om han aldrig gjort annat hängde han där och återigen trotsade han sådant han inte skall kunna. Vi höll gott och väl på i 15 minuter med hängandet. Lite vilja kan försätta berg!



Hoppas att han inte tänker bli mycket längre för då är det färdighängt!

Kommentarer
Postat av: Marie-Från en prematurmammas hjärta-

jag bara sitter och ler så fort jag kommer in på din blogg och läser om alla fantastiska framsteg Neo gör. Vilken kille!

Postat av: Madde

När han blir längre så finns det säkert något högre räck som han kan hänga i eller så vill han hänga i knävecken då. :-)

2011-04-20 @ 07:58:00
Postat av: Emilia

Va kul! Duktiga prinsen!

2011-04-28 @ 15:22:05
URL: http://hastarochemilia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0