En vanlig blogg

@&$€$%#}€$!!! Sonen har 40 graders feber. Hoppas att den ger med sig, för han behöver verkligen sin botoxbehandling. Han är som en liten stel pinne. En smällhet men glad pinne.

Nu har vi uppladdning igen - inför Botox på fredag. Det är verkligen dags. Han är som en liten pinne, sonen.

Men han är lite delad. Han mår bättre av behandlingen och vill gärna ha alla fördelar. Nu är det dock inte sövningen som är problemet den här gången. Nej, han vill inte att de ska tejpa fast infarten när han sover med (som han säger) 10 000 plåster! Lätt fixat... Jag har lovat honom att de inte ens kommer att använda 10 plåster.

Det är inte själva plåstret han inte gillar, utan att man måste ta bort dem. Det är inte skönt. Han är lite lurvig på armarna, pyret. Men den här gången ska jag testa en spray jag fick av en granne. Hon säger att den är överlägsen alla plåsterborttagare hittills. På fredag sker provet. Det är säkert.

Nåt annat som är säkert är att jag kommer att gråta - som vanligt! Finns det ingen spray mot det?

Satt och pratade med Mika lite om dagis. Frågade vilka barn som går på vilka avdelningar.

-"Längst bort går de små barnen. Där jag går är vi lite större och längst bort går de vuxna barnen".

-"Men hur gamla är de små barnen då?" frågar jag i hopp om att hon ska reda ut det där med de vuxna barnen.

-"De är inga år alls, vi är typ 5 och därborta är de 21!"

-"Va, 21?" undrar jag och får knasiga bilder i huvudet.

Hon lägger huvudet på sned med en min som tydligt visar att hon tycker att jag är helt pantad

-"Ja, alla långa fröknar går där borta ju!"

Självklart! Fröknarna går också på dagis. De är ju där hela dagarna. Vem jobbar på dagis liksom? Största storebror Kim är 21 och stor men ändå mitt barn. Alltså är fröknarna också barn och de allra längsta jobbar faktiskt på avdelningen längst bort - alltså är de 21! Klart som korvspad. Hur kunde jag fråga nåt så korkat....

Jag som var så glad. Inget jämfört m sonen dock. Barmark! Höll en halv dag och nu åker vi pulka till skolan igen.

Ni anar inte hur vältränad jag kommer att vara efter den här vintern! Neo tror att han väger kring 20 kg säger han. Hur han nu kan veta det, men jag håller med. Prinsessan kan väga 18 kg kanske. Det betyder att det är 38 kg barn. På pulka 2 ggr per dag i ca 15 minuter. Pulsen gör att jag kunnat hämta dem i T-shirt om vi säger så...

Och jag som säger att jag måste börja träna. Jag tar tillbaka det bums!


Inget ont som inte har nåt gott med sig: I april kommer jag att vara en hot babe :)

Årets första trevande dagar har passerat. Inget speciellt har hänt förutom att Neo är helt uppslukad av Skylander Giants. Verkar vara ett ganska roligt spel med knasiga figurer i. Storebror Kevin hjälper till när banorna är för svåra.

Det har blivit lite mycket av den varan och Kevin har fått nog av Captain Frightbeard, Hothead och gänget. Då har Neo börjat byta strategi. Han är ju inte dum ungen.

Han tänker som så att om Kevin tycker att han är en hyvens kille och världens bästa lillebror, så är chansen större att han vill hjälpa honom. Eller kanske till och med erbjuder sig...

Blev så full i garv då Kevin trillade rakt i fällan när Neo plötsligen började ge honom komplimanger till höger och vänster under dagen.

-"Snygg jacka du har, Kevin!"

-"Du är min favoritbror, Kim är så himla busig!"

-"Vad bra du är på datorer!"

Ingen gång sa han "och förresten, kan du hjälpa mig?". Nä, han spelade vidare och ibland kom små kommentarer som "det är nog bäst att jag går och lägger mig för jag är så dålig på det här..." eller nåt liknande. Då vips kom Kevin och sa att "jag kan hjälpa dig"....

Nöjt leende satt den sluga lilla räven och tittade på medan storebror fixade de svåra banorna - för femtioelfte gången. Utan knot.

Målet uppnått! Allt medan Neo väser åt mig att sluta fnissa...

Ett - noll till Neo. Minst!!!