Du, jag har en fråga till dig....

Nähä, det blir ingen botox imorgon. Febern hänger i, men vi var in till sjukhuset en snabbis idag och gjorde allt som behöver göras, så nu är det bara att köra när det dyker upp en tid.
 
Neo var i sitt ässe och körde "all in" med charmoffensiven. När sjukgymnasten var klar och alla mätningar färdiga fick vi klä på oss och gå hem. Ja, oss och oss - jag hade självklart kläderna på mig. Lite hyfs har jag ändå....
 
När vi är på väg därifrån frågar Neo mig vad gris heter på engelska. *Pig" svarar jag och han tittar på mig en stund och jag ser att det är nåt på gång i busblicken. Sjukgymnasten packar ihop sina prylar och skall precis passera oss när Neo säger till henne:
 
-"Du, jag har en fråga till dig"
 
-"Jaha?" säger hon och missar helt den pillemariska blicken
 
-"Om en gris går från Sverige till England - är den pigg då?"
 
Först står hon där handfallen och bara stirrar och sedan börjar hon asgarva! Själv står jag där med handen för munnen och skrattårarna hotar hoppa över kanten. Shit, den här ungen är helt obetalbar!
 
Innan vi hinner gå visar det sig att vi glömt att täffa läkaren. DET kan ju vara bra att göra så vi vänder tillbaka in i rummet igen. Doktorn, en hon, kommer in i rummet med en skitviktig min. Oj, nej en sån, hinner jag tänka. Hon inleder med att fråga om febern. Jag säger att han är inne på tredje dagen, men vi har inga andra symptom så jag vet inte vad det handlar om egentligen.
 
-"Det kan vara urinvägsinfektion" säger hon då
 
-"Ah" säger jag, "de har haft stopp i toaletterna på skolan och..."
 
Innan jag hinner avsluta säger läkaren
 
-"Men DET får man inte urinvängsinfektion av. Det har inget med det att göra"
 
Först blir jag helt paff, sedan inser jag att hon faktiskt inte skojar och då far fan i mig.
 
-"Nej, det förstår jag, men lyssna nu här. När det är stopp i toaletterna blir Neo rädd och vill inte gå. Det har resulterat i att han håller sig under väldigt långa perioder och DET kan ge grogrund för bakteriet, så jag vill väldigt gärna att vi testar för urinvägsinfektion"
 
Doktorn vaknar till liv och börjat fatta vad hon just gjorde...
 
-"Jaha, ja då kan vi ta en sticka då...."
 
-"Ja, tack, och jag är fullt medveten om att stopp i toaletterna INTE ger urinvägsinfektion..."
 
Och DÅ, istället för att gå i försvar, vilket jag hade väntat mig av den här donnan, gör hon en kovändning!
 
-"Nej, jag ber om ursäkt för att jag sa så. Det var klantigt av mig!"
 
Ett kort ögonblick möttes våra blickar i samförstånd och ögonblicket var förbi. I samma stund förflyttade jag uppfattning om henne från skitviktig till riktigt reko. Kan man be om ursäkt för sina klavertramp har man´en stark framgångsfaktor och växer massor i mina ögon.
 
Tystnaden bröts av en liten busig kille som kör fram till doktorn och säger:
 
-"Du, jag har en fråga till dig....."
 
När vi gick därifrån skrattade hela avdelningen, och jag hade varm bomull runt mammahjärtat. Jag måste ha gjort något helt fantastiskt för att ha fått den här underbara, knasiga ungen!
 
Pigg??
 
 

Smällhet men glad pinne

@&$€$%#}€$!!! Sonen har 40 graders feber. Hoppas att den ger med sig, för han behöver verkligen sin botoxbehandling. Han är som en liten stel pinne. En smällhet men glad pinne.


Finns det ingen spray mot det?

Nu har vi uppladdning igen - inför Botox på fredag. Det är verkligen dags. Han är som en liten pinne, sonen.

Men han är lite delad. Han mår bättre av behandlingen och vill gärna ha alla fördelar. Nu är det dock inte sövningen som är problemet den här gången. Nej, han vill inte att de ska tejpa fast infarten när han sover med (som han säger) 10 000 plåster! Lätt fixat... Jag har lovat honom att de inte ens kommer att använda 10 plåster.

Det är inte själva plåstret han inte gillar, utan att man måste ta bort dem. Det är inte skönt. Han är lite lurvig på armarna, pyret. Men den här gången ska jag testa en spray jag fick av en granne. Hon säger att den är överlägsen alla plåsterborttagare hittills. På fredag sker provet. Det är säkert.

Nåt annat som är säkert är att jag kommer att gråta - som vanligt! Finns det ingen spray mot det?


Hur kunde jag fråga nåt så korkat?

Satt och pratade med Mika lite om dagis. Frågade vilka barn som går på vilka avdelningar.

-"Längst bort går de små barnen. Där jag går är vi lite större och längst bort går de vuxna barnen".

-"Men hur gamla är de små barnen då?" frågar jag i hopp om att hon ska reda ut det där med de vuxna barnen.

-"De är inga år alls, vi är typ 5 och därborta är de 21!"

-"Va, 21?" undrar jag och får knasiga bilder i huvudet.

Hon lägger huvudet på sned med en min som tydligt visar att hon tycker att jag är helt pantad

-"Ja, alla långa fröknar går där borta ju!"

Självklart! Fröknarna går också på dagis. De är ju där hela dagarna. Vem jobbar på dagis liksom? Största storebror Kim är 21 och stor men ändå mitt barn. Alltså är fröknarna också barn och de allra längsta jobbar faktiskt på avdelningen längst bort - alltså är de 21! Klart som korvspad. Hur kunde jag fråga nåt så korkat....


En hot babe

Jag som var så glad. Inget jämfört m sonen dock. Barmark! Höll en halv dag och nu åker vi pulka till skolan igen.

Ni anar inte hur vältränad jag kommer att vara efter den här vintern! Neo tror att han väger kring 20 kg säger han. Hur han nu kan veta det, men jag håller med. Prinsessan kan väga 18 kg kanske. Det betyder att det är 38 kg barn. På pulka 2 ggr per dag i ca 15 minuter. Pulsen gör att jag kunnat hämta dem i T-shirt om vi säger så...

Och jag som säger att jag måste börja träna. Jag tar tillbaka det bums!


Inget ont som inte har nåt gott med sig: I april kommer jag att vara en hot babe :)


Ensamheten och dess brända broar

Jag undrar
Vad som rör sig i dina tankar
När du tänker på mig
När du ser oss i minnet
 
Vad händer inom dig
När bilderna dyker upp
Från fina dagar
Blandat med dramatiska
 
Vad gör det med din själ
När bilden bränner dig
Från då jag tog emot dig
Varenda gång du föll
 
Man kan bara läka
Genom att möta rädslan
Genom att stirra ensamheten
Rakt i ögonen
 
Starka band
Ger kännbar sorg
Det går inte
Att springa ifrån
 
Man kan försöka
Men när styrkan tryter
Kommer sorgen
Och slår dig till marken
 
Vanmakten
Ensamheten
Och då finns bara en väg
Stilla titta den rakt i ögonen
 
Jag är rädd om min styrka
Vunnen genom mötet med rädslor
Men du springer skräckslagen
Värre än någonsin
 
Spring då - fortare!
Ensamheten flåsar dig i nacken
Men du springer rakt in
I det du är mest rädd för
 
Ensamheten och dess brända broar...
 
 
 
 
 
 
 

Ett - noll till Neo!!!

Årets första trevande dagar har passerat. Inget speciellt har hänt förutom att Neo är helt uppslukad av Skylander Giants. Verkar vara ett ganska roligt spel med knasiga figurer i. Storebror Kevin hjälper till när banorna är för svåra.

Det har blivit lite mycket av den varan och Kevin har fått nog av Captain Frightbeard, Hothead och gänget. Då har Neo börjat byta strategi. Han är ju inte dum ungen.

Han tänker som så att om Kevin tycker att han är en hyvens kille och världens bästa lillebror, så är chansen större att han vill hjälpa honom. Eller kanske till och med erbjuder sig...

Blev så full i garv då Kevin trillade rakt i fällan när Neo plötsligen började ge honom komplimanger till höger och vänster under dagen.

-"Snygg jacka du har, Kevin!"

-"Du är min favoritbror, Kim är så himla busig!"

-"Vad bra du är på datorer!"

Ingen gång sa han "och förresten, kan du hjälpa mig?". Nä, han spelade vidare och ibland kom små kommentarer som "det är nog bäst att jag går och lägger mig för jag är så dålig på det här..." eller nåt liknande. Då vips kom Kevin och sa att "jag kan hjälpa dig"....

Nöjt leende satt den sluga lilla räven och tittade på medan storebror fixade de svåra banorna - för femtioelfte gången. Utan knot.

Målet uppnått! Allt medan Neo väser åt mig att sluta fnissa...

Ett - noll till Neo. Minst!!!


RSS 2.0