www.vaggan.se
Idag har jag två snorisar hemma. Neo låter som att kruppanfallet lurar bakom hörnet bara. Bäddade just ner båda i varsin säng. Sitter o glor på lådberget som efter helgen är 2 berg. Ett som ska in i ett förråd när jag får ett och ett som skall till Vaggan. Ett barnhem för funktionshindrade barn i Litauen. Det sponsras av en stiftelse jag stöder varje månad. Jag får själv stå för frakten men det gör Jag hellre än gärna. De här barnen har ingen som tittar på dem när de sover o som tänker -"Tack Gode Gud att detta barn är just mitt".. www.vaggan.se.
Valio, ge mig dressing....grrrr!
Att jag aldrig lär mig! Ändå har jag tabletter som jag kan ta när jag behöver, men icke...
Igår var det dags igen. Lite smaskig vitlöksdressing, och sedan var det kört. Denna förbannade laktosintollerans! När skall jag lära mig att jag inte kan äta nåt som som det står någon annat än Valio på?
Ett problem bara, när man köper mumsig sallad från pizzerian kommer det automatiskt dressing med laktos i. Snälla snälla Valio, kan ni inte göra schyssta salladsdressingar!
Undrar om jag inte skall ta kontakt med dem och tipsa lite...alternativt kan jag ju åka dit när jag mår som sämst. Då kommer de automatiskt att fixa vad som helst bara de blir av med det här monstret som just klev in genom deras dörr!
-"Valio, ge mig dressing...grrrrr!"
Igår var det dags igen. Lite smaskig vitlöksdressing, och sedan var det kört. Denna förbannade laktosintollerans! När skall jag lära mig att jag inte kan äta nåt som som det står någon annat än Valio på?
Ett problem bara, när man köper mumsig sallad från pizzerian kommer det automatiskt dressing med laktos i. Snälla snälla Valio, kan ni inte göra schyssta salladsdressingar!
Undrar om jag inte skall ta kontakt med dem och tipsa lite...alternativt kan jag ju åka dit när jag mår som sämst. Då kommer de automatiskt att fixa vad som helst bara de blir av med det här monstret som just klev in genom deras dörr!
-"Valio, ge mig dressing...grrrrr!"
"Blandat - skor"
Så sakteliga minskar lådberget i mitt vardagsrum. Dessvärre bär jag in fler lådor av andra varianter vartefter - inte flyttlådor utan förpackningsemballage med olika pinaler i. Nu senast köksluckor. Innan dess matstolar. För att inte tala om rumsavdelaren i Kim och Kevins rum, som har 25 (!) fack som skall fyllas av antingen lådor eller luckor - alla väl förpackade i varsin liten papplåda.
Man skulle ha aktier i pappersbranschen helt enkelt. Någon nämde det papperlösa samhället för ett antal år sedan - jo pyttsan!
Hur som haver har jag fortfarande inte hittat datorn. Det i sig betyder att jag inte kommer åt internet hemma, endast via telefonen. Just nu passar jag på att tjuvsurfa lite på jobbet. De bjuder nog på en liten bloggsekund, tror ni inte?
Glädjande nog har jag iallafall hittat klädlådan! På den stod det "blandat - skor"...vem f-n har skrivit dit det? Jag skall ta ett snack med den personen. Måste vara samma människa som bär in kartong efter kartong i mitt hem....
Man skulle ha aktier i pappersbranschen helt enkelt. Någon nämde det papperlösa samhället för ett antal år sedan - jo pyttsan!
Hur som haver har jag fortfarande inte hittat datorn. Det i sig betyder att jag inte kommer åt internet hemma, endast via telefonen. Just nu passar jag på att tjuvsurfa lite på jobbet. De bjuder nog på en liten bloggsekund, tror ni inte?
Glädjande nog har jag iallafall hittat klädlådan! På den stod det "blandat - skor"...vem f-n har skrivit dit det? Jag skall ta ett snack med den personen. Måste vara samma människa som bär in kartong efter kartong i mitt hem....
Mamma, imorgon vet jag....
Du ligger på kudden
I din lilla nya säng
Håller nallen tätt intill
Jag ser stora tankar
Snurrar fort bakom dina lockar
Dina ögon följer lågan
Stearinljusen brinner i mörkret
Rogivande och värmande
Fascinerat betraktar du
Dess stilla skådespel
Du ser mig inte
Jag ser Dig
Förundras över dina tankar
De jag ser men inte kan veta
Om de stämmer med det jag tror
Din blick vänds mot mig
Trötta ögon ler ändå
Din lilla hand sträcks mot mig
Bjuder mig att ligga brevid dig
Tillsammans betraktar vi ljusen
Du kurar ihop dig
Din varma kropp brevid min
En liten hand kommer smygande
Sökande ögon efter min blick
Sedan kommer frågan
-"Mamma, är du ledsen ibland?"
Jag vill svara nej
För att skydda Dig
Istället svarar jag Ja
Och att det är OK
OK att vara ledsen ibland
Jag ser hur du tänker
Hur svaret landar
Bearbetas
Jag ger Dig ett svar till
För att hjälpa Dig sortera
Om man aldrig är ledsen
Vet man inte hur det är
Att vara rikgtig glad
Det är inget farligt
Det går över
Du avslutar själv
Visar med all tydlighet
Din inneboende styrka
Dina funderingar
Som gör Dig till Du
-"Mamma, imorgon vet jag hur det är att vara glad..."
I din lilla nya säng
Håller nallen tätt intill
Jag ser stora tankar
Snurrar fort bakom dina lockar
Dina ögon följer lågan
Stearinljusen brinner i mörkret
Rogivande och värmande
Fascinerat betraktar du
Dess stilla skådespel
Du ser mig inte
Jag ser Dig
Förundras över dina tankar
De jag ser men inte kan veta
Om de stämmer med det jag tror
Din blick vänds mot mig
Trötta ögon ler ändå
Din lilla hand sträcks mot mig
Bjuder mig att ligga brevid dig
Tillsammans betraktar vi ljusen
Du kurar ihop dig
Din varma kropp brevid min
En liten hand kommer smygande
Sökande ögon efter min blick
Sedan kommer frågan
-"Mamma, är du ledsen ibland?"
Jag vill svara nej
För att skydda Dig
Istället svarar jag Ja
Och att det är OK
OK att vara ledsen ibland
Jag ser hur du tänker
Hur svaret landar
Bearbetas
Jag ger Dig ett svar till
För att hjälpa Dig sortera
Om man aldrig är ledsen
Vet man inte hur det är
Att vara rikgtig glad
Det är inget farligt
Det går över
Du avslutar själv
Visar med all tydlighet
Din inneboende styrka
Dina funderingar
Som gör Dig till Du
-"Mamma, imorgon vet jag hur det är att vara glad..."
Nu ska det bli skönt att komma hem...
Sista dagen på specialdagiset. Inte för att jag ville det, utan för att Neo själv fått nog - av allt. Han har gjort fantastiska framsteg o all träning har givit resultat. Men nu tog det alltså stopp. Med en låda glass under armen åkte han dit fast besluten att avsluta äventyret.
För första gången på länge har han varit genuint GLAD i hela kroppen. För mig var det som en varm fleecefilt en kall vinterdag. Det värmer fortfarande.
På sitt typiska "farbror-Neo" maner sa han idag med ett tryggt glitter i ögonen
-"Nu ska det bli skönt att komma hem o jag vill bara gå till dagis imorgon"...
För första gången på länge har han varit genuint GLAD i hela kroppen. För mig var det som en varm fleecefilt en kall vinterdag. Det värmer fortfarande.
På sitt typiska "farbror-Neo" maner sa han idag med ett tryggt glitter i ögonen
-"Nu ska det bli skönt att komma hem o jag vill bara gå till dagis imorgon"...
STOPP!
Jag står brevid och ser Mitt Barn. Han har mig konstant i synfältet. Måste se var jag är hela tiden. Jag ser att han inte riktigt tror mig när jag säger att jag aldrig någonsin lämnar honom ensam...jag kan ju ångra mig... Han är orolig och idag var han med mig på jobbet för att jag ville ge honom en dag utan oro för var jag kan tänkas vara. Igår på dagis var han rädd och orolig. När jag kom för att hämta honom bröt han ihop. Otröstlig klamrade han sig fast vid min hals o snorade i mina öron. Vad svarar man sitt barn när han säger -"Jag behöver lugn o ro, mamma...inte så mycket högt"? Jag kan bara krama honom o stilla försäkra honom om att han kan lita på att jag inte tänker försvinna från honom. Att han ska få lugn o ro i min famn. Mina ord låter stadiga. Inombords löper förtvivlan amok...Mitt Barn, mitt i stormen utan trygghet. Nu drar jag i handbromsen o tar en paus i vardagen. STOPP!
Imorgon kan jag iallafall testa tvättmaskinen
Jag skall aldrig mer flytta! För tusan - jag har inte ens hittat lådan med mina kläder i än! Just nu levera jag i spridda skurar av kläder som jar under den här "flyttiden" burit med mig i väskor. Tur är väl det för annars skulle jag få åka till jobbet i morgonrock!
Nu kan man ju undra hur svårt det kan vara att hitta en låda som det står "kläder" på. Inte svårt alls - OM det nu hade stått "kläder på". Dessvärre gör det inte det och nu skall jag tala om varför.
Jag tyckte att jag var oerhört smart när jag kom på att jag skulle packa lätt. Dvs inte mosa ner böcker i lådor som sedan knappt gick att rubba från golvet. Alltså kom jag på den briljanta iden att jag skulle blanda lätta saker med tunga saker. Utifrån den fantastiska iden kan det i en låda ligga böcker, någon handduk, kanske en sko tillsammans med lite ljusstakar typ. Vad skriver man på en sådan låda? Just det - "blandat".
I mitt vardagsrum står det således ett stort antal kartonger med benämningen "blandat". Den briljanta iden har förvandlats till en total galenskap. Det går inte att hitta i röran - men kartongerna är lätta att bära!
Blev ändå ganska glad när jag i en kartong hittade min tekanna - tillsammans med en babybjörn bärsele (jättenödvändig till en 1,5 åring!), några handdukar, en lampa samt en liten påse tvättmedel.
Jag sjönk ner i soffan med en kopp te, selen som huvudkudde och tänkte att jag imorgon iallafall skulle kunna testa tvättmaskinen....
MiTT, bara mitt
Jag springer in i huset. Kartonger, kartonger och åter kartonger. Som grädde på moset är det iskallt utomhus. Helt oförhappandes finner jag en låda med en fleecetröja i. I ganska lång tid har jag levt i en alldeles för kall skinnjacka. För att den varma jackan varit nedpackad.
Glad i hågen att jag hittat något varmt, och efter att ha frysit i några veckor tar jag fleecetröjan och lägger i stället ned den kalla jackan i lådan. Flera timmar senare får jag frågan om var nyckeln till förrådet och bilen är....
Behöver jag säga mer?
Vi kan väl säga som så att jag i går kväll efter flytten i mitt nya vardagsrum hade ca 60 kartonger. I någon av dem fanns den kalla jackan med nyckeln i fickan. Utöver det var jag tvungen att sätta ihop en variant av säng så jag slapp sova i soffan bakom kartongerna.
Ganska sent gick jag och la mig, men då hade jag hittat nyckeln. Mycket nöjd somnade jag till suset av lungnande ventilation - i mitt nya hem. Just nu ett inferno av lådor...men det är MITT, bara mitt...
Glad i hågen att jag hittat något varmt, och efter att ha frysit i några veckor tar jag fleecetröjan och lägger i stället ned den kalla jackan i lådan. Flera timmar senare får jag frågan om var nyckeln till förrådet och bilen är....
Behöver jag säga mer?
Vi kan väl säga som så att jag i går kväll efter flytten i mitt nya vardagsrum hade ca 60 kartonger. I någon av dem fanns den kalla jackan med nyckeln i fickan. Utöver det var jag tvungen att sätta ihop en variant av säng så jag slapp sova i soffan bakom kartongerna.
Ganska sent gick jag och la mig, men då hade jag hittat nyckeln. Mycket nöjd somnade jag till suset av lungnande ventilation - i mitt nya hem. Just nu ett inferno av lådor...men det är MITT, bara mitt...
