Time Out
Tack alla ni som ändå varit här och besökt oss.
Godisdricka
Vi kan konstatera att Neo är lika stor (eller liten kanske?) som en normal 1,5 åring. Med oss i bagaget när vi gick därifrån hade vi näringsdrycker av allehanda slag. Alla som vi prövat hittills har han ratat. Vi har istället fått köra "raketbränsle" direkt i maten eller vällingen. Det har väl funkat sådär. Men idag hittade dietisten en youghurtvariant av näringsdryck som Neo gillade! Halleluja. Vi döpte den direkt till "godisdricka" och han tyckte att det var lyx att få dricka det fast att det inte var lördag....toppen!
Nu skall vi bara se vilka smaker han gillar mest så att vi kan ta hem ett ton sådana! De här godisdryckerna skall med överallt. Iallafall 1 om dagen skall i har vi bestämt. Idag har han klämt två halva av olika smaker, så det räknas som en.
Nästa vecka är det dags för neurologen. Som sagt...nu är det höst....
Välkommen Kranis!
Igår hämtade vi hem vår bil från anpassningen. På frågan hur det blev svarade Nicke
-"Ja, det är ju ingen Ferrari precis..."
Nu var det ju ingen Ferrari innan utan en Toyota Previa. Nu är det en omgjord Toyota Previa där vi kan få in Wall-E samt att Neo har fått ett specialsäte - en Turny. Det är en stol som i vårt fall är ett vänt säte som kan komma ut ur bilen för att underlätta alla tunga lyft för våra ryggar. En supersmart uppfinning. Sätet är vänt med ryggen i färdriktningen i och med att Neo är lite muskelsvag och behöver åka bakåtvänd längre än normalt. Fantastiskt skönt att ha en sådan stol så att vi slipper bryta ryggarna av oss och att Neo kan åka säkert för en lång tid framöver.
Här är det Mikisen som testar den. Stolen styrs elektroniskt. Enda nackdelen är att själva momentet att få in och ur den ur bilen tar sådan tid att man hinner somna alternativt få ett nervsammanbrott - men vi vänjer oss väl.
Här är stolen inne i bilen igen. Bakåtvänd som ni ser med Neos vanliga bilbarnstol i. Än så länge behöver han ingen specialstol.
För att få in Wall-E i bilen har det monterats en kran. Ja, ni läste rätt - en kran! Det finns så smarta saker så det är inte sant. Wall-E väger ju nätta 80 kg och det är ju ingenting man bara slänger in i bilen med ett lätt grepp direkt. Nu fäster vi bara fast Wall-E i kranen och lyfter in honom. Sim salabim! Eller nja...den går heller inte så fort men iallafall i en hastighet man kan stå ut med. Så här ser kranen ut när den är ihopfälld. 
Ett lastnät och specialfästen i golvet gör att Wall-E sitter fast och Neo inte kan träffas av lösa attiraljer som flyger omkring i bilen rakt i näsan på honom.
Neo har redan döpt om vår bil - den heter numera "Kranis". Välkommen Kranis!
Tack för att jag slapp!
Men så igår var jag med om någonting annat. Ett föräldrarmöte på Neos specialdagis där han skall gå varje torsdag - fredag den här terminen. Jag kom dit i tron att det här var ytterligare ett av alla dessa första möten. Presentera sig själv. Presentera sitt barn. Jag är så trött på att presentera mitt barn - allra helst att berätta om Neo kors och tvärs. Så trött på det att jag skickar Nicke på alla dessa föräldrarmöten för han verkar ha ett presentationsfilter som aldrig mattas av. Igår gick jag för att jag kände att jag behövde komma ut ur huset - även om det var till ett föräldrarmöte. Så desperat var jag!
Där satt vi runt ett bord. Föräldrar i samma situation och ingen - absolut ingen av oss varken ombads eller behövde presentera våra barn! Tack snälla för det. Visst, jag fick säga vem jag var och de andra också. Våra namn och vem vi var mamma eller pappa till men sen behövdes inget mer. Det var nog så! Inte heller var det någon av oss redan väl prövade föräldrar som behövde bli klassförälder, kassör eller någonting annat som kräver ytterligare engagemang.
Bara det lilla - att slippa behöva berätta om vad våra barn har för diagnos, tillkortakommanden, problem eller styrkor - bara det gjorde hela kvällen! Tack igen Stadshagen för att jag slapp. För att vi alla slapp!
Här är en bild på en liten kille som under stort allvar håller i sig i bussen och är på väg till vad han kallar "roliga dagiset" - specialdagiset. Wall-E kan inte åka buss så det är den vanliga rullen som gäller.
Flörtisen
Äntligen! Någon har hämtat det gnälliga frimärket. Kanske lite tidigt att ropa hej än, men på mitt golv i hallen sitter min lilla gulliga tjej och grejar med en ryggsäck. Leker för sig själv helt snällt och är bara glad. Vad hände? Skitsamma - hon är tillbaka! Phu, vilken tur....frimärket tog andan ur mig.
Som grädde på moset har hon lärt sig att flörta! Tittar en innerligt i ögonen och blinkar med rynkad mininäsa medan hon levererar ett solskensleende. De är inte så dumma de små barnen. Ganska fort räknar de ut vad mammor och pappor gillar. Förmodligen vet de exakt också vad de inte gillar - och de knapparna är väldigt roliga att trycka på! Skitungar.
Fast just nu gläds jag åt att hon använder flörtknappen - den är betydligt trevligare...
Fick det nästan på bild.
En Triumf!
Ibland undrar jag
Vem folk ser
Vad folk ser
När de träffar mig
Ibland undrar jag
Vem folk ser
Vad folk ser
När de träffar Mitt Barn
I deras ögon
Som försöker titta bort
Ser jag att de ser
Vad de tror är en tragedi
I dessa stunder
Önskar jag
Att de för ett enda ögonblick
Kunde stanna upp
Stanna upp och verkligen se
Att det inte alls är en tragedi
Att de inte alls behöver
Känna sorg för oss
I deras ögon ser jag
Hur illa berörda de blir
Av den lilla pojken
I den gula elrullstolen
Om de bara för ett ögonblick
Kunde känna hans frihet
Kunde känna hans självständighet
I form av den gula elrullstolen
Då skulle deras ögon
Fyllas av glädje
Fyllas av lättnad
Det är ingen tragedi!
Om alla dessa ögon
Istället kunde se
Vilken gåva det är
Att han kan köra elrulle
Om de istället kunde se
Vilken triumf det är
Att han kan tala
Att han kan skratta
Då skulle de inte titta bort
De skulle inte bli illa berörda
Av den glada lilla pojken
Som kör sin elrullstol
De ser inte alls
Vad de tror att de ser
Jag önskar att de kunde se
Vad de verkligen ser
En Triumf!
Vems är det gnälliga frimärket?
Jag tror att jag har plockat in saker i den här förbaskade lådan 25 gånger idag! Snart ger jag upp. Vad ska jag ha lådor till? Kan lägga allting direkt på köksgolvet för det är ändå där det hamnar tillsist....uuhh...
Käre Gud, giv mig styrka!!! Förresten undrar jag vem som har gjort bakpapper hala? Hon har nämligen kommit på att om man sätter sig PÅ ett bakbapper och sedan "gung-hoppar" lite så åker man framåt. Jätteroligt. Det innebär att jag har bakpapper över HELA huset. Ta bort alla papper? Ja visst...är det någon som har ljudtäta öronproppar och elektriska byxor? Annars illvrålar hon nämligen öronen av mig och hänger i mina byxor så att jag inte kan röra mig ur fläcken.
Av någon anledning är det bara mina byxor hon hänger i. I morse var jag iväg en sväng och Nicke var hemma med telningarna. Mika kröp glatt omkring på golvet med små söta "da da" och pillade lite här och där. Sen kom jag hem och jag måste ha haft en sällskap av en osynlig vålnad som på en tiondels sekund ansatte min dotter i samma ögonblick jag öppnade dörren! Den lilla söta prinsessan förvandlades till ett gnälligt frimärke - som hängde i mina byxor och gick på tomgång. Gnyl gnyl gnyl...buhu..buhu...mamm...mamm....
Var tog min lilla prinsessa vägen? Vems är det gnälliga frimärket? Jag vill byta tillbaka!!! Halllååååå.....
-Jag trampade visst på en anka...
-"Jag trampade visst på en anka!"....säger han och flinar lite.
Det är humor på hög nivå uppfångat av en ständigt öppen hårddisk i en treårings huvud...han har redan fattat vad det handlar om. Har ni?
-Jag mår inte så bra...
Tack och lov var det inte det - phu! Han hade istället dubbelsidig öroninflammation och en begynnande lunginflammation. CRP på 148, i allmäna öron kallat sänka. Skall vara runt 5 typ...Inte så konstigt att han mår så dåligt.
Nu har han fått penicillin mot allting de kunde komma på och lite till. Sjuklingen kommer att vara hemma den här veckan iallafall, så får vi se sen. Just nu sitter han i soffan och tittar på Postis Per. Lilla Gubben, han blir så medtagen när han är sjuk. Så ynklig. Piper fram att
-"Jag mår inte bra...."
Dagens understatement. Nu hoppas vi på att det vänder ganska fort. Det syns att det är en påfrestning för honom att må så här. Dessvärre är det ofta så att han blir så dålig av en "vanlig" förkylning. Att han är snuvig i 3-4 dagar och sen blir bra finns inte. När Neo blir sjuk så åker han dit rejält och är dålig i en vecka - minst. Flera gånger har det slutat med lunginflammation. Den här gången hann vi dit innan lunginflammationen var utvecklad och fick penicillin som skall stoppa förloppet.
Här är han, vår 40 graders kille - allt annat än pigg...
Nästa sjuka barn
Ipren är den enda medicinen som funkar. Alvedon kan vi skänka till någon annan. Vet inte varför det är så men båda barnen reagerar mycket bättre på Ipren. Alvedon funkar lika bra som tevatten - alltså inte alls!
Nu ligger Mika och sover med nummer 11 under näsan och feber. Neo ligger i vår säng och tittar på TV - tack SVT för barnkanalen! Han ville inte ens gå upp till soffan så han får väl ligga där och glo. Pyamas hela dagen. Nyss var jag ner och bytte kudde åt honom. Den var helt sjöblöt. Lilla gubben...han till och med svettas hjärtformat - så gullig är han! =))
Vi som skulle till Eskilstuna i helgen med RBU. En sorts familjehelg där vi skulle bo på hotell och gå på Parken Zoo. Ett tillfälle för oss att träffa föräldrar i liknande situation men även för Neo att träffa barn som också åker rullstol precis som han. Hade varit lite roligt och intressant. Får bli en annan gång helt enkelt.
Mika 1 år
I natt han hon skrikit hela natten. Tror att hon hade ont någonstans. Vet bara inte var. Ett tag var jag inne på öronen. Sedan magen. Nu vet jag inte. Feber och hängig så här på dagen, fast verkar inte ha ont. Lilla skruttan. Snorig är hon också. Vill bara ha välling, ingen mat. Ja, ni vet - alla som har barn vet...
Men Grattis då lilla Skruttan. Från och med idag är ingen dag den första i sitt slag...
Blossa 09 = Clementin
Så ja, nu är den släppt - men bokningssidan funkar inte. Man får gå in på www.blossa.se istället. Jag har bokat 3 flaskor. Undrar om jag kanske skall boka fler?
Jag gissar att det kanske finns en halv miljon flaskor eller så (eftersom den jämt är slut när man skall ha den)...få se nu...om alla vill ha 3 flaskor så räcker det till 166 666,7 människor. I Sverige bor det ca 9,5 miljoner. Om hälften är vuxna är det 4,25 miljoner. Om hälften av dem gillar glögg är vi nere i ca 2 miljoner människor. Men om bara 25% av de vuxna gillar glögg blir det 1 miljon människor. Av den här miljonen så är det säkert ett gäng som inte just fokuserar på BLOSSA 09 men säg att det är över 20% (200 000 personer) av den här resterande miljonen som faktiskt gör det - ja då är det bäst att beställa NU!
Snodde bilden från www.blossa.se
Blossa 09
Varje år kommer det en jul.
Ingen nyhet.
Varje år innan julen är här kommer det också en tid med GLÖGG!
Inte heller en nyhet.
Utan glögg ingen jul om ni frågar mig. Eller så här - utan BLOSSA glögg ingen jul.
Varje år släpps det dessutom en specialglögg i BLOSSA serien - ÅRGÅNGSBLOSSA. Varje år är det lika spännande att se vilken smak den får. Förra året var det blåbär. Hur god som helst. Folk väntar med spänning i stugorna på att den skall släppas och sedan tar det några veckor och så vips den är slut. Begränsad upplaga! Så typiskt att nåt så gott inte finns i massor...
Vad är det då jag har fått nys på?
Jo, i år kan man beställa den redan från den 3 september!!! För att liksom se till att man verkligen kan lägga vantarna på det åtrådda guldet!
Från och med den 3 september (Mikas födelsedag förresten) - samma dag som man får veta vilken smak den har - kan man gå in och beställa den på
www.bokablossa.nu
Den siten är inte uppe än. Den öppnas den 3 september. Såklart kan man gå in på systembolaget och beställa sin flaska också men inte förns den 1 oktober - så vill ni vara helt bombsäkra på att få er ÅRGÅNGSBLOSSA så bokar ni den alltså på www.bokablossa.nu från och med på torsdag. Sedan är det bara att hämta på systembolaget.
Ett litet tips bara från en glöggälskare till några andra....först till kvarn liksom...
Teflonhjärna
Inne i mitt huvud är jag helt säker på att det finns teflon - i hela skallen. Det fastnar liksom ingenting! Sedan ett ganska bra tag tillbaka hade jag bokat in en tjejkväll igår. Träff hemma hos mig klockan 19.00 - klädparty. Fram till klockan 15.00 igår tror jag (minst) hade den träffen raderats ur mitt huvud.
Turligt nog kom jag på det och kunde fixa till det lite här samt köpa lite tilltugg. Men gästerna undrade säkert när det var grisinis att doppa i ishavsröra i kombination med bullar, kakor och fika - samt om man ville lite likör och vin. Jo just det, det fanns digestivekex med philadelphiaostar till också. Ungefär samma röra som i mitt huvud...Nåja, tjejerna kom iallafall och vi hade jättetrevligt.
